Om bilden har en källa kommer den ur livets tätt sammanflätade aktiviteter. Bilderna sipprar sakta fram. De kommer ur slaggprodukten av olika göromål ackumulerade i en kropp. Att stillsamt blöda möjliggör att återkomma till den akt av stillhet varje bild är.
Slaggprodukter letar sig ut över papper. Anteckningar gjorda olika dagar, i olika timmar och platser. De deltar i en gemenskap likt hur en antologi binds till en bok. En tillkomsthistoria bakom en bild och en berättelse i varje motiv. Berättelsen om vad som är hålet mellan aktiviteter som utgör dagar och år. Hål som håller allt på plats. Bilder som murbruk i försök att göra ett liv. Forma mer än att skapa. Klipper pappret, blöter pappret, låter färg flyta ut över pappret, målar i olika tempon och fuktighetsgrader. Kontrollerat och okontrollerat. Direkt gehör och tondövhet. I mörker och i ljus. Halvflytande substanser i en och samma person. Älskarna sammanflätade och separerbara för att inte omintetgöra att älska. Som en grop i sanden där händer öser vatten, i samma takt som det flyter ut i havet igen. Bilden i havet och i gropen. Ständigt undflyende som att ha det på tungan. Vi viskar något om att sätta i rörelse. En känsla av att det inte ska torka in, stelna i samma sekund som det uttalas. Bilden av ett ansiktes strålglans som dimmas och skiner om vart annat. På ett berg och nedanför ett berg. Som strålkastarljus bakom ett krön. Det kommer och går lika fort. Högt där uppe på berget bakom krönet är luften tunn. Blodet flyter i sakta rännilar och färgar pappret rött. Klipper pappret, blöter pappret under kökskranen, väter färgkopparna, vi börjar måla. Ofta på måfå, ofta planlöst. Avyttra substanser och skapa utrymme för mer. 
|
|
|